Trimmaschnauzer

 Nu har vi haft spännande dagar med besök av kennelkonsulent och idag röntgen. Jag brukar säga att detta med hunderiet är ett lagarbete och jag slås återigen vilket fint stöd det finns att få i hundvärlden och i min rasring. Jag har förmånen att ha en fantastisk mentor som jag kan fråga om allt och många många goda vänner i uppfödarvärlden.  Detta med att röntga eller gör man tydligen olika med och vilken väg skulle jag välja. Jag visste med all säkerhet att Ybbe är dräktig, men skulle jag röntga? Vilka skäl skulle finnas för och vilka mot? Jag kände att jag ville veta ungefär hur många valpar det är jag ska förvänta mig. En av alla erfarna uppfödare kring mig sa: Vi är skyldiga våra tikar att göra absolut allt för att det ska gå bra och det kan vara ett ultraljud eller röntgen extra. Jag hoppas innerligt och tror att allt ska gå bra för vår älskade tik och om det skulle bli komplikationer vill jag veta att jag tagit alla åtgärder jag kan för att det ska gå bra. Så idag har vi varit på

Mattes älskade Ybbe är nog Sveriges tjockaste schnauzer nu. Hon väger över 21 kg och har ett midjemått på 77cm. mattes lilla hjärtat har lite tungt att ta sig upp i soffan och håller sig helst på golvet. Matte får lyfta upp i sängen ibland. Några långa promenader blir det inte nu utan det blir ensam promenader med lillmatte för Ybbe och Prins Baggis går med matte på långisarna.   

 Här kommer en länk till en väldigt intressant kennelsida där det finns massor med bra information om mat till hundarna och mycket annat.  https://pinnsveins.se/docs.php

 Ybbe är en mycket kärleksfull hund och mormor älskar hundar. Hela livet har mormor haft hundar. Det började med taxar och sedan kom goldenretrivers och sedan labradorer. Alla har varit så älskade och omhändertagna. Hundarna har varit mormors allt och det kanske är därför jag till slut, efter en repa i hästvärlden, återvände till hundarna. Det var fantastiska år med hästarna, men jag känner ändå att hundarna ger mig mer. De kan bli familjemedlemmar på ett sätt som jag inte upplevde med hästarna. Hundarna känner vad vi behöver och ger oss en frist i en tillvaro som ibland kan vara stressig och jobbig. Tack vare hundarna kommer vi ut i naturen och vi kan vila i deras närvaro och engagera oss tillsammans med dem. En hund ger högre livskvalitet på så många plan. Våra hundar är med oss hela tiden och det är en sån glädje. Jag tror alla schanuzerägare kan skriva under på att de är underbara, pigga, positiva hundar som med en glimt under pannluggen skojar till tillvaron för oss och får livet

https://www.flipsnack.com/5BFFA8AA9F7/schnauzerbladet_1_2023/full-view.html   Klicka på länken och läs ett härligt magasin om bara schnauzer.

En väldigt skön helg. Vi har promenerat mycket, iaf matte och Baggis och haft det väldigt mysigt ihop. Magen växer bra som ni ser.  

 Idag tog jag med Baggis på en egen runda. Vi gick med en kompis med labbe, som luktade jättegott enligt Baggis. Baggis var klart redo att börja tillverkningen av schnabradorer men det ligger ett par veckor fram i tiden och femtioelva låsta dörrar mellan honom och den kullen. Ain't gonna happen liksom. Skönt att få egen kvalitetstid med Baggis och gott med en hund som bara lägger sig ner på "lokal". Han är chill Baggis och pigg när vi går, exakt vad jag önskade när jag letade valp. 

 Promenad längs vattnet. Vi älskar att gå längs med vattnet, att se solen gå ner i havet och det är nästan så att jag känner att jag hör solen fräsa när den går ner i vattnet. 

 Idag har vi varit på ultraljud och kan konstatera att här finns det en hel plåt med bullar i ugnen. Nu är det några veckor kvar innan valpning och Ybbe är ännu pigg och går med på alla promenader. Jag tänker att hon snart kommer att gå lite kortare sträckor än vanligt och herre jösses när hon och Baggis spurtar bort mot staketet vid vägen för att spana in territoriet. Klart är att hon inte känner sig besvärad att bullarna i ugnen. 

 Här är Ybbe, mamma till vår kommande kull. Ybbe har gott om meriteringar i utställningsringen och hälsa men framför allt och viktigast för vår familj är hon en supertrevlig familjehund. Nu börjar magen bli tjock och jag tycker att det är mycket tydligt att det finns valpar därinne. Det känns väldigt spännande ❤️

 Blev rekommenderad den här boken från flera håll så nu läser jag på. Den är lättfattligt men ändå hyggligt innehållstät. Perfekt som en introduktion.

 När jag var sjuk i en tidig corona, i början av pandemin, låg jag pall i flera veckor med lunginflammation, bihåleinflammation och öroninflammation. När det bättrade sig tappade jag hörseln. Samtidigt som detta renoverade vi huset och bodde i en mindre stuga på tomten. Det var på alla sätt en prövande tid. När jag låg pall kan man lätt tänka sig min schnauzer borde ha blivit stollig av att inte få gå ut och gå, men han fann sig i att få rasta sig själv på tomten och någon kort runda i skogen när jag orkade stå på benen. Min Baggis är en kraftfull hund med mycket tryck som älskar att ut och röra sig, men under den här perioden anpassade han sig efter vad jag orkade. Han låg på mina ben i soffan och hade koll på mig. Det är absolut inte så att jag rekommenderar att man inte ska motionera sina hundar, men om man under en kortare tid behöver, så kan de anpassa sig.  Nu med den senaste snöchocken håller vi oss faktiskt hemma från promenaderna idag. Vi får ta igen det imorgon när matte hitt

 Ska försöka sköta örontrimningen bättre och mer regelbundet trimma ner öronhåret. Tar man ständigt "böset"/ det långa som sticker ut blir det både snyggare och mindre med jobb och inte minst kortare tid på bordet för min raring. Idag var det två tre veckor sedan jag drog ner öronen så att jag fick ungefär ett lager kvar och nu har lagom det nya lagret tittat fram och jag bör ta det äldsta. Jag plockar ner bakom örat för att framhäva ädelheten i övergången mellan skalle och öra till halsen. Skallbasen ner mot manken accentueras så väl i en triangulär form sett bakifrån hunden. Jag passade på att dra lite över hela hunden och ta ett par tag med ullkammen. Det är alltid rätt att plocka på övergångarna så det gjorde vi också.  Ybbe har kräkts igår igen så dräktigheten känns allt mer säker. 

 Ybbe gillar husses knä bäst men när mattes fungerar också. Hon är en riktig liten gostjej. Dräktigheten har påverkat hennes beteende och hon har blivit lite allvarligare och lägger sig gärna i sängen och vilar.  Vanligtvis är frukost bästa stunden på dagen och hon brukar studsa till frukostbordet som om hon hade fjädrar under tassarna, men nu är det inte riktigt lika kul och det är typiskt för den här tiden i dräktigheten. Nu fäster sig de befruktade äggen i livmodern och det kan göra tiken illamående under en period.  Vi går ut på promenad varje dag men anpassar längden på promenaderna efter Ybbe. Som en vän och kollega sa, tiken behöver röra sig och motionera för att orka med längre fram. En valpning är en relativt stor ansträngning och att ha hand om dem under åtta veckor är också tufft så vi underhåller Ybbes fina kondis och fortsätter såklart med bra mat och kommer så småningom att öka fodergivan.  #schnauzer #dräktighet #schnauzervalpar #uppfödare

Idag har vi försökt softa på ett fik efter vår långpromenad. Hundarna är softa och fungerar fint. Matte fick en försenad födelsedagsfika och vi tänkte vila lite och titta på folk i lugn och ro. Tyvärr var det några barnföräldrar där också och de hade en annan tolkning av vila och lugn och ro än undertecknad har så besöket blev inte så långt som tänkt. Som rutinerade båtåkare har vi tagit del av Destination Gotlands slogan. "Du är en del av någon annans upplevelse." Det är så sant som det är sagt.